Skrattar bäst som skrattar sist och den som skrattar just nu är min bittra fiende.
Aktivitetsdag heter dagens nollningsaktivitet. Den börjar 14.00 idag. Klockan är nu 14.45 och jag är inte där. Jag missade bussen. Graciöst gled den förbi när jag var alldeles för långt borta från busskuren. Jag satsade stort och småsprang till Lomma för att inse att nästa buss går en timme senare. Nej.
Jag går den långa vägen tillbaka till stugan. Det börjar regna. Det börjar ösregna.
På något sätt verkar det som att sarkasm har blivit något mitt liv planerat ägna sig åt vare sig jag vill det eller inte.
Överlever jag den här terminen kommer jag klara vad som helst. Då ska jag kanske skriva en bok om hur man klarar sig utanför Utanför, en överlevnadshandbok.
Nästa helg åker jag hem för att få känna på hur det känns att leva i civilisation. Det har gått så långt.
Men jag har fått tvättmaskinen att fungera. Det kan ju lysa upp vilken vardag som helst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar